Insikt | 2023-12-11
Fyra myter om tv som medie - stämmer de?
Det finns många påståenden och myter kring tv-mediet, däribland om hur det konsumeras och vad det faktiskt kostar att annonsera i det. Att tv är dyrt, kräver stor marknadsföringsbudget och inte når unga är några av myterna. Men hur är det egentligen? Stämmer det?
Myt 1: Tv är dyrt
Nej, tv är inte dyrt. Under 2022 producerade de svenska tv-medierna nästan 135 miljarder reklamkontakter. Det investerades under samma period knappt 3,7 miljarder kronor i tv-reklam. Alltså var kontaktkostnaden i snitt 3 öre eller en kostnad om 30 kr per 1 000 kontakter (CPT). Det visar på att tv är konkurrenskraftigt prissatt och till och med billigt jämfört med andra videomedier.
Kontaktkostnaden beror förstås på vilken målgrupp du som annonsör vill nå. Även tidsperiod, kanal, filmlängd och andra parametrar spelar in. Det är dyrare att nå de yngre målgrupperna i den traditionella tablålagda TV4-sändningen men det digitala tittandet ökar snabbt och en stor andel av de yngre målgrupperna tittar i dag på TV4:s innehåll på andra sätt, vilket gör att distributionsformerna kompletterar varandra.
Källa: MMS och IRM, inkluderat alla sponsorskapskampanjer
Myt 2: Det krävs stora investeringar för att annonsera i tv
Tidigare såldes oftast tv-reklamen inför det kommande året i större avtal. Det var ett sätt för tv-kanalerna att säkra intäkter och finansiera den kommande tablån och dess programutbud. Numera går det att köpa tv-reklam utan formella avtal och förpliktelser, och därmed också med mycket mindre investeringsvolymer. Med hjälp av TV4:s self service-verktyg kan annonsörer boka en nationell linjär kampanj för ett minsta belopp om 40 000 kr. En lokal kampanj kan bokas för endast 10 000 kr. För att annonsera i TV4 Play finns ingen nedre gräns alls. Så nej, det krävs inte så stora investeringar för att annonsera i tv.
Myt 3. Ingen tittar på tv
Jodå, väldigt många tittar på tv. Vi på TV4 definierar tv som upplevelsen av att konsumera innehåll. Oftast sker det på en stor skärm, via en tv-apparat som är smart och uppkopplad, men TV4:s innehåll konsumeras även på andra enheter - som mobilen, paddan och datorn.
Den stora tillväxten sker förstås digitalt men inom digitala tjänster växer faktiskt konsumtionen av tablålagd tv kraftigt, vilket är exakt samma typ av tittande som den traditionella sändningen men med en annan distributionsform. 2025 tittade nästan 5 av 10 svenskar på tablålagd tv varje vecka. Adderas all typ av streaming är motsvarande siffra nästan 90 procent av befolkningen. Enbart TV4:s innehåll sågs av nästan 60 procent av befolkningen eller 5,7 miljoner svenskar under en snittvecka januari-juni 2026. Motsvarande tittarbeteende uppmättes under 2022, vilket innebär att det totala tittandet inte minskar. Så till viss del förflyttas tittandet från linjär konsumtion till on demand, men framför allt är det själva distributionen av innehåll som förändras.
För att summera tar färre och färre del av innehåll via en analog tv-apparat och en sladd, och fler och fler väljer att titta via playtjänster och smarta uppkopplade tv-tapparater. Den utvecklingen är helt naturlig - men det betyder inte att ingen tittar på tv.
Källa: MMS, Nordicom – Mediebarometern 2025
Myt 4: Unga tittar inte på tv
Det är helt klart svårare att nå unga tittare kontinuerligt varje vecka. Medielandskapet är fragmenterat och det finns fler val än någonsin. Att unga människor använder tv-apparater för att konsumera rörlig media råder det dock ingen tvekan om, men de använder också andra typer av enheter för att konsumera TV4:s och andra publicisters innehåll.
I genomsnitt januari-juni 2026 nådde TV4:s innehåll, i någon form, nästan var tredje person i åldern 15-29 år varje vecka. Av 30-44-åringar är det nästan 5 av 10 som tittar på TV4 varje vecka. Sammantaget betyder det alltså att cirka 40 procent av 15-44-åringar konsumerar TV4:s innehåll under en snittvecka i oktober. Så, visst tittar unga på tv.