Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet som fyra gånger om året släpper rapporten Konjunkturläget som främst är en prognos för svensk och internationell ekonomi. I dag släpptes nya prognoser om konjunkturläget i en ny rapport – här är en summering.
I Konjunkturläget från juni 2023 framgår det bland annat att:
- Lågkonjunkturen består nästa år där hög inflation och höjda räntor slår hårt mot svenska hushåll. Bostadsbyggandet minskar nu snabbt och tillsammans med en inbromsning i exporten gör det att BNP minskar något de närmsta kvartalen.
- Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt stark och ännu finns det inga tecken på att arbetsmarknaden håller på att försvagas.
- Lågkonjunkturen bedöms bli relativt kortvarig och syns främst genom att företagens produktivitet blir lägre än normalt.
- KPIF-inflationen (KPI med fast ränta, visar samma prisutveckling som KPI men räknar bort effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån) fortsätter minska framöver och under det andra halvåret 2024 ligger den under Riksbankens inflationsmål. Riksbanken inleder därför flera räntesänkningar och finanspolitiken läggs om i syfte att stödja den ekonomiska återhämtningen.
- Den svenska ekonomin krymper med 0,2 procent 2023 och återhämtar sig med 1,4 procent 2024, enligt prognos från Konjunkturinstitutet.
- Efter ett svagt avslutande kvartal 2022 ökade svensk BNP med 0,6 procent i kvartal ett 2023. Exporten ökade rejält och bidraget till BNP-tillväxten från lagerinvesteringarna var stort. Samtidigt minskade hushållens konsumtion med över 1 procent. I prognosen fortsätter lagren att öka under 2023, men i lägre takt än det första kvartalet, vilket är en av orsakerna till att BNP förutspås minska de närmsta kvartalen.
- Även om exporten steg det första kvartalet har marknaden för svensk export utvecklats svagt den senaste tiden och inflödet av exportordrar har dämpats. Även tjänsteexporten bedöms ha minskat. Utsikterna på lite längre sikt är ljusare. Klimat- och energiomställningen i världen samt ökade försvarssatsningar i Europa gynnar många svenska exportföretag. 2024 förutspås exporten öka med 2,5 procent.
- Efter att ha konsumtionen ökat snabbt under 2021 minskade hushållens konsumtion tre av fyra kvartal 2022. Stora prisökningar och stigande räntor har fortsatt prägla utvecklingen, även in i 2023. Det första kvartalet minskade konsumtionen med 1,3 procent, främst på grund av minskad varukonsumtion. Hushållen har en ljusare syn på framtiden i dag men uppger fortsatt att de har det sämre ställt än för ett år sedan. Den starka arbetsmarknaden har gjort att disponibelinkomsten ökat i god takt men höga priser och jämförelsevis låga löneutvecklingar har lett till att den reala disponibla inkomsten utvecklats svagt och trots minskad konsumtion har hushållens sparkvot sjunkit. 2024 förutspås inflationstakten sjunka snabbt och att styrräntan ska sänkas, samtidigt som löneökningstakten förväntas bli jämförelsevis hög, vilket gör att den reala disponibla inkomsten kommer att öka relativt snabbt. Det ger hushållen utrymme att öka konsumtionen i en hög takt och samtidigt höja sitt sparande något. Dock osäker prognos här.
Vad gäller konjunkturläget globalt framgår det bland annat:
- Dämpad tillväxt i omvärlden, Kina utgör dock ett undantag där ekonomin växt snabbt, främst på grund av en stark tjänstekonsumtion efter att restriktionerna mot covid-19 släpptes i slutet av 2022. Tillväxten drevs främst av en stark utveckling av hushållens konsumtion. I euroområdet utvecklades konsumtionen svagt i flera länder som Tyskland och Spanien, däremot en positiv BNP-tillväxt i de nordiska länderna.
- Den globala varuhandeln utvecklades svagt i slutet av 2022 och inledningen av 2023. För svensk del dämpas marknadstillväxten tydligt 2023 jämfört med 2022. 2024 förväntas den växa lite fortare än 2023 men utvecklingen förutspås vara fortsatt dämpad ur ett historiskt perspektiv.
- Fortsatt hög inflation i omvärlden, men den har minskat de senaste månaderna. Nedgången i inflationen är främst en följd av lägre energipriser men även minskade störningar i leveranskedjorna. Även de höjda styrräntorna har successivt börjat få allt större effekt på inflationsutvecklingen genom att dämpa efterfrågan. I de flesta länder har inflationen passerat toppen men den underliggande inflationen är fortsatt hög.
Läs hela rapporten: KI Konjunkturläget 21 juni 2023
Dela artikeln
