Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet som fyra gånger om året släpper rapporten Konjunkturläget som främst är en prognos för svensk och internationell ekonomi. Den 27 september släpptes nya prognoser om konjunkturläget i en ny rapport – här är en summering.
I Konjunkturläget från september 2023 framgår det bland annat att:
- Svensk ekonomi befinner sig just nu i en lågkonjunktur där hög inflation och stigande räntor urholkar hushållens köpkraft. Samtidigt slår svag omvärldsefterfrågan mot exportnäringen. Lågkonjunkturen fördjupas därmed nästa år.
- Svensk BNP minskade med -0,8 procent under kvartal två i år och produktionen i näringslivet minskade på bred front. En fortsatt vikande efterfrågan tynger utvecklingen även under kvartal tre och produktionen fortsätter att minska i stora delar av näringslivet. Produktionen vänder därefter svagt uppåt, med undantag för byggbranschen.
- Svensk BNP prognostiseras minska med -0,6 procent år 2023 och växa med +1,0 procent år 2024.
- Även om inflationen är på väg ner är inflationen fortsatt hög. Riksbanken höjer därför styrräntan ytterligare en gång till i november månad till 4,25 procent. Räntan ligger därefter still till kvartal tre nästa år då Riksbanken börjar sänka räntan. Inflationen har då närmat sig 2 procent och inflationsutsikterna pekar fortsatt nedåt (förutsett att ECB är färdiga med sina räntehöjningar, för skulle ECB höja igen är det sannolikt att även Riksbanken höjer ytterligare en gång). Lägre inflation bidrar till att konjunkturen vänder svagt uppåt under det andra halvåret 2024. Det dröjer dock fram till år 2026 innan svensk ekonomi är i konjunkturell balans.
- Sysselsättningen har hitintills utvecklats starkt trots konjunkturnedgången, men kommer att utvecklas svagare framöver. Arbetslösheten stiger till 8,3 procent under andra halvåret 2024.
- Hög inflation och höjda räntor gröper ur hushållens disponibla inkomster kraftigt och hushållen är sedan över ett år tillbaka mycket pessimistiska i sin syn på ekonomin. I fjol drog hushållen ner på sitt sparande till en jämförelsevis låg nivå för att kunna hålla uppe konsumtionen. Nästa år bidrar bland annat lägre inflation och löneökningar till att disponibelinkomsten justeras för inflationen och hushållen ökar då åter konsumtionen.
- Den globala tillväxten har varit dämpad det senaste året. Hög inflation och höjda räntor har hållit tillbaka efterfrågan och framför allt har industriproduktionen utvecklats svagt, vilket slagit mot den globala varuhandeln. Global BNP bedöms växa långsammare än det historiska genomsnittet såväl i år som under nästa år. Framåtblickande indikatorer tyder dock på att utsikterna för den globala tillväxten har försämrats sedan i våras. Exempelvis har inköpschefsindex dämpats med en märkbar nedgång för tjänsteföretagen. Svag tillväxt i euroområdet 2024, tillväxten i USA bromsar in samtidigt som avmattning ses i Kina.
Läs hela rapporten: KI Konjunkturläget september 2023
Vilka branscher kommer konsumenterna att prioritera framöver?
Fyra gånger per år publicerar även HUI Research en djuplodande konjunkturbedömning som ger en insyn i detaljhandelns utveckling. I Detaljhandelns konjunkturrapport från september 2023 framgår det bland annat att:
- Hushållens konsumtion förväntas minska med -3,5 procent under 2023. År 2024 beräknas tillväxten bli +1,0 procent.
- Konsumenterna förväntas att fortsatt prioritera kläder och skor i samma takt som tidigare. Sport- och fritidshandeln väntas fortsätta att möta en utmanande period med fortsatt nedåtgående tillväxttrend, konsumenterna får ett mer kampanj- och prisdrivet beteende inom den här kategorin. Större inköp som möbler prioriteras bort. I stället för att genomföra dyra renoveringar eller köpa helt nya möbler väljer fler konsumenter mindre uppdateringar som dekorationer och små förändringar i inredningen. Mättat behov för elektronik- och vitvaruhandeln då många investerade i elektronikvaror under pandemin och efterfrågan påverkas negativt i rådande ekonomiska läge.