Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet som fyra gånger om året släpper rapporten Konjunkturläget som främst är en prognos för svensk och internationell ekonomi. I september släpptes nya prognoser om konjunkturläget i en ny rapport – här är en summering.
Utvecklingen av svensk BNP och hushållens konsumtion
Svensk BNP har utvecklats svagt sedan slutet av 2021, med växelvisa uppgångar och nedgångar för enskilda kvartal. Lågkonjunkturen hänger nu kvar längre under 2024 än vad som tidigare antagits i föregående juniprognos, men en försiktig återhämtning inleds mot slutet av året. Svensk BNP prognostiseras nu att växa med +0,7 procent för helåret 2024, +2,0 procent under 2025 och med +2,8 procent under 2026.
Att lågkonjunkturen försätter längre under 2024 än vad som tidigare förutspåtts beror på efterdyningar av de senaste årens prisökningar och höga räntor. Det har inneburit att återhämtningen i hushållens konsumtion varit långsammare än förväntat.
Hushållens bedömning av sin nuvarande ekonomiska situation är även fortsatt pessimistisk, samtidigt som fler än normalt räknar med att ekonomin ska ha förbättrats om 12 månader. Under H1 2024 har konsumtionen sjunkit med -0,7 procent.
Omvärldens efterfrågeutveckling är viktig för Sveriges export och därmed för utvecklingen av svensk BNP. Svag efterfrågan från omvärlden håller tillbaka svensk export, vilket gör att den växer långsamt under 2024 och förväntas även göra det under nästkommande år.
Prognos för inflationen, löne- och ränteläget samt arbetslösheten
Inflationen ligger under Riksbankens inflationsmål under resten av året samt 2025. Konjunkturinstitutets prognos är att Riksbanken gradvis kommer att sänka styrräntan till 1,75 procent nästa sommar.
Trots att inflationen har fallit tillbaka och lönerna ökar mer än de har gjort sedan 2009, förväntas det dröja till 2027 innan reallönerna är tillbaka på samma nivå som före inflationsuppgången. Låg inflation, samt lägre räntor allt eftersom, innebär dock att hushållen mot slutet av året börjar öka sin konsumtion igen. Lägre räntor innebär även att investeringarna vänder uppåt under 2025 efter en nedgång under både 2024 och 2023.
Arbetslösheten toppar under året på 8,4 procent men förväntas minska under nästkommande år i takt med att konjunkturen förbättras.
Globala ekonomin
Globalt är konjunkturbilden splittrad. USA utvecklas starkt medan en betydligt svagare utveckling syns i euroområdet och Kina.
I USA var BNP-tillväxten hög under kvartal två, vilket främst beror på en fortsatt stadig ökning i den inhemska efterfrågan, framför allt driven av hushållens konsumtion. Tillväxten förväntas även bli något starkare för helåret 2024 än för 2023, men bromsar troligtvis in igen under 2025.
Framåtblickande indikatorer tyder på en relativt svag utveckling i närtid för euroområdet, framför allt inom tillverkningsindustrin. Även hushållens konsumtion hålls tillbaka till följd av hög ränta, höga priser samt ekonomisk osäkerhet. Främst tyngs euroområdet av sin största ekonomi, Tyskland, där framför allt den tyska tillverkningsindustrin är svag.
Kina är en framträdande aktör i världsekonomin och den globala tillverkningsindustrin och har haft ett svagt andra kvartal 2024, främst drivet av en svag utveckling i hushållens konsumtion. Tillväxten de kommande åren mattas av mot bakgrund av den fortsatt svaga fastighetssektorn samt en fortsatt dämpad konsumentefterfrågan.
Den globala tillväxten för 2024 spås bli +3,1 procent och 2025 +3,0 procent.
Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2024.
Dela artikeln
