Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet som fyra gånger om året släpper rapporten Konjunkturläget som främst är en prognos för svensk och internationell ekonomi. I september släpptes nya prognoser om konjunkturläget i en ny rapport – här är en summering.
BNP-tillväxten tar fart – men lågkonjunkturen består
Den svenska ekonomin visar tecken på en försiktig återhämtning. Hushållens konsumtion har ökat fyra kvartal i rad och förväntas fortsätta vara en central drivkraft för konjunkturuppgången. Den finansiella situationen för hushållen förbättras under 2025, med stigande reallöner och ytterligare en räntesänkning från Riksbanken. Nästa år väntas även skattesänkningar bidra till att den reala disponibla inkomsten ökar relativt snabbt, även om det råder viss osäkerhet kring hur hushållen väljer att fördela sina inkomster mellan konsumtion och sparande.
BNP-tillväxten beräknas bli starkare under andra halvåret 2025 jämfört med det första, och väntas öka ytterligare under 2026. Prognosen för kalenderkorrigerad BNP-tillväxt ligger på +1,1 % för 2025 och +2,4 % för 2026. Trots detta dröjer det till 2027 innan lågkonjunkturen bedöms vara helt över.
Arbetsmarknaden återhämtar sig långsamt
Arbetslösheten väntas sjunka marginellt till 8,4 % under nästa år. Inflationstakten förväntas ligga under 2 % under 2026, främst till följd av sänkningar av matmomsen och elskatten. Däremot förväntas inga ytterligare räntesänkningar.
Omvärldens ekonomi påverkar svensk export
Internationellt har USA:s höjda tullar hittills haft begränsad påverkan på den amerikanska ekonomin, som fortsätter växa i ungefär normal takt under tredje kvartalet 2025. I euroområdet är konjunkturen fortsatt dämpad, särskilt i Tyskland. Under 2026 väntas dock offentliga stimulanser bidra till viss ekonomisk återhämtning.
Den svenska exporten har utvecklats svagt under året, med undantag för första kvartalet. Detta är delvis en följd av ökad osäkerhet kring amerikansk handelspolitik och höjda tullar. Under 2026 väntas ökad tillväxt i euroområdet bidra till en starkare svensk exportmarknad, även om amerikansk protektionism fortsätter att vara en hämmande faktor. Sammantaget ger exporten fortsatt ett betydande bidrag till svensk BNP-tillväxt.
Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2025.
Dela artikeln
